Not your fault
Litet å rart de lilla barn,
beroende av de två,
styrkans tår tas utav dem,
när den lille inte ser,
kryper en utav dem ner,
trots att det är fel,
beskyller sig den lille för de vuxnas fel,
skuld å skam växer sig stark,
skyddat de två knäpper händerna å ber,
hoppas att något ska gå fel,
så någon annan kan se,
få ett slut på denna sed,
för det är så jävla fel,
växer upp blir snart så stor,
utan den minsta trygga famn,
ska denna lille ut i en värld,
ingen tillit till någon,
inget hopp enbart tvivel,
tar till de vita å drar in,
låta bekymren passera,
intet mer vara en slav,
men få ta till en stav å dra in,
tills hon inget mera ser,
drogad ner djupare å djupare i detta hål,
en strimma ljus omfamnar henne hårt,
hon måste börja stå å slå tillbaka mot de två,
som stal hennes år,
för rättvisans hand ska hon hjälpa de som inte fann,
vägen som brann,
med en hjälpande hand,
tog hon sig i land å åter fann,
en väg så sann,
de två få brinna bakom stål,
aldrig mer vara de som stal alla hennes år.