Det finns så många människor där ute. Alla söker de efter något men egentligen är sökandet samma. Jakten efter den stora lyckan, suktar de så många efter. Ordet har dragit så många ner. Några har gjort vad de tror att de måste för att nå sin slutstation. En del har förlorat på grund av sin ständiga jakt och andra för att de har förlorat det som fyllde dem med lycka. Men egentligen är lycka ingen slutstation eller en förevighet. Lycka är en känsla, skulle vi människor se de mer som de, så skulle vi oftare vara lyckligare. Och när vi inte är i känsla av lycka, skulle det ändå kännas okej.
Du kan korsa vägen framför, tro att du vet, vad som höger och vänster är. Men när du stegat iväg och tror dig vara på den rätta väg, förvirrar och irrar tankarna där, för vad visade egentligen skyltarna för väg?
Sökande och målets kraft kan förvilla oss där till. Men egentligen kan vi ej veta vad det är för en väg, förrän vi vågar provar den som ligger framför.
Låt därför tanken och känslan vara dig med, så ska du se att du finner din väg. För vad kan egentligen ske? Mer än att du behöver vända om, och erkänna misstagets steg.
